lenazblogg

.... i längdspåret har det blivit i några dagar nu. Så underbart och lyxigt också, att ha spåret runt hörnet. Inga större förberedelser. Bara på med skidor och stavar.
Dag 1 tog jag bara med mig Titti för att se hur hon fungerar, se på kortet. Hon toknjöt och sprang hejvilt runtomkring. Jag åkte 5,2 km. hon sprang säkert mer än det dubbla, utan att flåsa. Det gjorde däremot jag. Kondisen är en färskvara har jag hört och min är rejält härsken. Men det var sååååå härligt, äntligen igång !
Det som var mindre härligt var de vallningsfria skidorna UTAN glid. Som jag slet nerför backarna men uppför gick det riktigt fint. Svettig och lycklig återvände vi till baslägret, skidshopen.

Jag måste också få berätta om lilla fjaskiga Crizpi som inte är så fjaskig längre. En hel del har hänt med henne efter det att Barbro Börjesson, Café Sundsvall, var hem till oss och jag fick goda råd.
Henne har jag lagt ner mer träning med på det sociala planet. Hon har fått hänga med en del på jobbet och jag har "tvingat" henne att stå på bordet och bli klappad av ömsom kreti och pleti ;)
Det finner hon sig i idag utan några problem. Det ska bli spännande att ställa ut henne i år.

Dag 2 värmde jag upp inför skidåkningen med en riktig långpromenad med alla hundarna lösa. Sedan gick vi upp för slalombacken. Det tog rejält på mina krafter, inte hundarnas så klart. Dessa små liv är kapabla till så mycket mer än jag kan ana. Lite orolig var jag för att det enorma örnpar, som vi har, skulle svischa ner och grabba en av de små.
Jag kikade hela tiden upp mot skyn, men de var inte hemma, tack och lov. Varnade för det här blev jag av en ortsbo som berättade att det kan lyfta med en vikt lika så stor som sin egen, 8-10kg. Crizpi väger 3,5kg. Resten kan du ju tänka dig.

Skidåkningen gick mycket bättre idag, vet du, skidorna skulle vallas, men bara med glidvalla !!
Kondisen hade inte blivit bättre märkte jag, men de får ta lite tid.
Fortsättning följer..................